Robinson

Ännu en skit dokusåpa har visat sitt sista avsnitt.

I flera månader har man suttit bänkad framför TV:n i ett så kallat lördagsmys.
Ja det är väl det som är lördagsmys? Tv-program, sitta i varsitt hörn på soffan och hyssa åt ungarna när de pratar utan att det är reklampaus...

Vi gottar oss i och längtar till lördagens avsnitt, där vi få titta på lite sönderbrända, slappa kroppar, intriger och skitsnack. Som i ett vanligt kompisgäng med andra ord
.
Varför gillar vi det? Inte är det tävlingarna som är det som är spännande? Nej det är förnedringen vi vill se. När nån skiter på sig. Eller nån flashar röven på en ljugarbänk. Nån som blir utfryst och nån som är översittare. Pakter. Intriger. Mobbning på vuxen-nivå.
Det är det vi gillar. Därför glor vi på skiten.

Nu är det slut. Nu längtar jag till fredagens doku-skit.
Ett ännu sämre program. ett program där man inte ens behöver pakta eller vinna tävlingar för att klamra sig fast en vecka till.
I detta program kan man vara sämst och fullständigt värdelös så länge det så kallade svenska folket gillar en. Jo så är det.
Sorry Agneta Sjödin. Du är passé. Du är inte längre folkkär. Det är de mer moderna programmen som går hem hos tittarna.
Därför kommer kassa Wille ligga kvar i topp 5.

Så på fredag är det dags för fredagsmys. En skål med chips, en unge i varje knä, möjligen hinner jag toucha C:s fot under filten. Inget snack, inget gullande. Let's Dance is da shit.

Och just det. Vi hade det jävligt gött på spa.