Kärt återseende

.....det var det verkligen i lördags.
Den gamla bonnaskolan var återträffspunkten. Jag skulle ju bli bonde en gång i tiden. Eller nåt. Skulle man fråga mina forna klasskamrater så var det nog ingen som var direkt förvånad att jag inte hade en karriär inom detta yrke....

Ett och annat tappat hårstrå och några kilon senare dök 40 personer upp. 18 år senare träffar man gänget man pluggat och bott ihop med i 2 år.

Mat = när bönder äter tar det slut. Såg en del tuggmärken på bordskivorna

Och så dansar man till slutsteget brann upp. Faktiskt

Och så blir man dyngfull till kl 4 på morgonen

Och en del stannade över natt. Och fick städa upp slagfältet

Och så var man inte lika snygg dagen efter. Jag hoppas att detta kort är taget dagen efter i alla fall. Annars var det värre än jag trott....

Om 18 år gör vi om det igen. Då pratar vi inte barn och karriärer. Då snackar vi prostatacancer, pensionsförsäkringar och visar kort på våra barnbarn